Dag10 - min tro

Jag känner mig fördomsfull när jag direkt tolkade den här rubriken religiöst. Som om man inte skulle kunna tro något om man inte praktiserade religion. Sen kom jag fram till att det kändes lite instängt. Som om jag kanske levde i en bubbla där gamla sanningar bekräftades. Men jag tror ju, utan att vara religiös. Utan att tro på något egentligen särskilt övernaturligt så tror jag. Jag vet inte vad jag tror och varför och hur det över huvud taget kanske egentligen påverkar mig. Men jag tror. Vissa dagar tror jag helt och fullt och fast att jag gör rätt och riktiga val i mitt liv och vissa dagar så tror jag att jag är ute på väldigt hal is och går med skor utan grepp. De dagarna vet jag inom mig att det är en bättre dag imorgon. Att det svarta kommer bli vitt igen. Det kanske är så min tro funkar. Jag tror inte på någon, utan på något. Jag tror på att det alltid kommer bli bra igen. Att det antingen är svart eller vitt och att inget av det egentligen är farligt, bara jag kommer ihåg att tro att det alltid kommer bli bra igen.
 
Och varför ska jag då låta osynliga tårar hitta vägen längs mina kinder?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0