nya kunskaper

Idag har jag lärt mig att man helst ska undvika att använda päron när man gör smoothies. Det blir väldigt grynigt och när man surplar i sig blandningen så känner jag känslan; mannagrynsgröt. Och det var inte roligt alls.

Kom för övrigt just tillbaka från en liten löprunda i solskenet. Jag har ingen aning om hur långt jag sprang men det tog 35 minuter.

mormorslakan

Varför det bara var en bild i det förra inlägget? För att jag hade skrivit ett snitsigt och bra inlägg som bara försvann, så då blev jag sur och la bara upp en bild. En väldigt vacker sådan dock. Jag menar, kolla stilen?! Världsmästaren. Jag var för en timme eller sådär ballast i stan där jag gled runt utan att ramla en enda gång. Mycket stolt.

Idag hade jag friskvårdstimme på jobbet och gymmade och sprang nån kilometer eller två med bästa kollegan. Det var brutalt jobbigt. Men också brutalt roligt. Och brutalt svettigt. Jag samanfattar nog dagens träningspass som brutalt i både positiv och negativ bemärkelse och lämnar det så.

Igår låg jag och tänkte och kom på att jag inte har skrivit något vettigt sen novellen som jag skrev förra året. Det är lite dåligt faktiskt. Så jag bestämde att det måste bli ändring på det och därför ska jag börja på något nytt. Kanske i helgen, natten mellan lördag och söndag typ. Man skriver riktiga texter bäst nattetid, för då är man ensam, och det hjälper tydligen. Det är allra bäst om man sitter uppe efter att alla andra man känner har gått och lagt sig, för då finns det inget som kan störa en. Det är nog därför jag skriver riktiga texter så sällan, för att jag alltid går och lägger mig innan klockan blivit 22,30. Jag känner mig som en medelålders som går och lägger mig vid den tiden även på helgerna oftast. Men eftersom att jag går upp så tidigt så är jag väldigt trött när kvällen kommer och bara längtar efter sängen. Sängen är för övrigt bäddad med killens mormors lakan, varpå sängen känns som att man är liten och sover över hos mormor, vilket var det mysigaste som fanns.

Longboard


tiden går fort

när man har roligt. Och inatt gick den ännu fortare och vi förlorade en timme. Jag väljer att lägga den till förlorad sömn, för sova kan jag göra i ett annat liv.

Idag lyser solen återigen i Frölunda och killen här hemma säger att jag (JAG?!) ska åka longboard idag. Vid ett svagt tillfälle igår natt när han mötte mig vid spårvagnen på den där brädan så gick jag (med ett par glas vodka/cola i kroppen) med på att prova att stå på den där. Och det gick tydligen bra. Men det tror jag det, med omdömet lämnat i de tomma glasen så saknade jag väl konsekvenstänk, jag kunde ju ramlat och slagit ihjäl mig! Så nu tycker han att vi ska prova igen, fram med hjälmen och skydden och kudden på rumpan.

Efter det ska jag gymma och gå på boxpass med bästa kollegan och laddar därför upp med stora lass mat.

just nu: kassler och potatis

Jag har varit hemma i 40 minuter och jag vill redan tillbaka till jobbet? Det känns lite sjukt, men jag klagar inte, tro inte det. Jag tycker bara att det var en känsla värd att minnas.

Känner mig väldigt näringsriktig just nu. Ser ni alla grönsakerna på den här tallriken?

Fan. Får nog ta en paprika eller nåt, det här är illa.

opepp?

Idag kände jag känslan. Jag ville inte träna. Jag var opepp och trött och kände mig på något märkligt sätt ensam? Men, jag tränade ändå. För det brukar bli så jävla bra när man tränar när man inte är sugen, för man ger oftast lite lite mer än annars konstigt nog. Men det blev inte så bra. Men jag gjorde det och vi tar nya tag imorn, dubbelpass i gymmet om allt går som planerat.

Och nu tror jag vi har fixat ett lag till blodomloppet med jobbet, så det blir att springa en mil tillsammans med alla grymma i juni. DET är jag pepp på redan nu! Och jag ska springa fort. Jag satsar på att ligga runt 45-50 minuter. Förra året klarade jag loppet på 49, men då tog jag rygg på snabba kompisen som jag bara inte släppte. Får hitta en sån i år också.


lördagsgodis

I lördags hade vi planerat solsken och klättring i berg med fikakorg och hela kitet, tror ni inte att det regnar under natten/morgonen och är superduperblött när vi vaknar? Det var lite tråkigt men inte bangar vi för det. Vi lever ju 2012, man kan faktiskt klättra inomhus. Så jag tog med mig två fantastiska killar som klämde ner fötterna i universums obekvämaste skor medan jag själv ansvarade för kameran och agerade publik.

Det är en härlig stämning på klätterställen. Det råder en norm om att hjälpa varandra, att ta hänsyn till att man ligger på olika nivåer i sin klättring. När man bouldrar(klättrar utan rep och alltså inte så högt) har man ofta en förbestämd led man ska klara och man kör kanske varannan gång om man är två. Om det då är någon som ser och förstår leden och blir sugen på att prova, så är det bara att gå emellan och köra. Ingen reagerar eller blir sur och försöker markera att "vi var här först". Det är en kamratskap mellan klättrare.

Jag tänkte bjuda på lite bilder. Klicka på dem så blir de större :)



Det var lite svårt att ta skarpa bilder dock, de rörde ju på sig hela tiden. Men det är väl ett manligt fenomen har jag hört, att de aldrig kan vara stilla.

nytt i skafferiet

När vi var och handlade typ ett ton mat igår kväll hittade jag de här superdupersmå digestivekexen. De var så söta att jag inte kunde låta bli att stoppa två paket i vagnen.

Jag menar, kolla så SMÅ de är.

Det var för övrigt en väldigt bra tid att handla runt 20,30 en fredagkväll. Förutom om man ville äta tacos när man kom hem, för all extrapristacokrydda som såldes för 1kr/paketet var totalslut vid den tiden. Det tyckte jag ärligt talat var lite deppigt.


fredagsmys á la F&S

Man tror att man ändå ligger på en ganska okej "vältränadnivå", och så går man på HIT. Där får man hoppa och lyfta och springa tills man känner hur det brinner i låren som iochförsig efter bara några minuter in i passet känns som två väldigt tunga stenklumpar. Låren känns alltså som brinnande stenklumpar. Det är ungefär hundra gånger roligare än det låter. Det är en härlig uppsluppen fredagsstämning i hela gänget och alla tar i från sitt innersta för att åstadkomma sitt yttersta. Jag klarar fler armhävningar på tårna för varje gång och svettas mer för varje vecka som går. Att vara fullkomligt slutkörd efteråt tar dock pokalen för passets bästa egenskap.

Att cykla hem efteråt var tydligen en dålig idé dock. Ojojoj. Trött.

Dag 23 – Det här får mig att må bättre

Det som lyfter mig upp ur avgrunden, det som får min astmaattackerade strupe att åter fyllas med luft, det som får mig att känna att det bubblar och spritter i hela kroppen av glädje, det är ni. Ni som lever nära inpå mig och mitt väsen, och ni som lever med distans men ändå delar med er. Det är ni som håller min hand när jag känner mig liten och trampad på, antingen av mig själv eller världen.

Jag håller er så nära mitt hjärta. Jag skulle vilja ge hela mig själv till er och jag skulle aldrig överleva utan er. Det handlar återigen om kärlek. En kärlek jag faktiskt egentligen har ganska svårt att sätta ord på, men den finns där ändå.

Det är ni, Jonatan och träning som får mig att må bättre på lång sikt. Och en kombination av er och godis som får mig att må bättre på kort sikt. Om man nu ska vara ärlig.

det här med motivation

Idag var träningen bokad till direkt efter jobb. Ju längre in på arbetsdagen jag kom blev jag mindre och mindre motiverad och musklerna värkte redan sen tidigare dagar och skrek efter att få slippa. Men med övertygelsen att det oftast bara är att kliva över tröskeln som är svårt så tog jag det lilla klivet och efter uppvärmningen hittade jag fokus och jag tog mig an uppgiften. Ett tungt pass med 3*4 reps och dips med hela kroppsvikten blev det för det var vad som stod skrivet i sten på schemat. Allt gick grymt bra, förutom magövningen men där hade vi inte väntat oss något annat eftersom att magmusklerna har känts som brinnande eld ända sen TRX/kettlebells-passet i söndags.

Under konditionsdelen av passet testade jag löpformen på 2km inför min GU-F som jag ska genomföra i april. Då ska man klara att springa 2km på 11,35. Med löpbandets hjälp gick jag i mål på 10,26 och tror nog att med lite mer löpträning på schemat ska jag klara det även utanför bandet. Det är ju trots allt bara 2km, inte 2km av en löprunda på 10km. Man kan alltså ge ganska mycket kraft till de där 2km för att få en okej tid (Naiv_tjej_90).


Nu taggar jag jobb och lunchspinning imorgon.

Nattinatti*

Belöningen i form av vägning och mätning

Normen säger väl att slit lönar sig. Och bannemej, det har det gjort. Trots min sjukvecka fick jag igår svart på vitt att träningen och sockerstoppet har gett mig vad jag förtjänar: -1kg, -2% fett, +0,6kg muskler och -3cm i midjan. På en månad. Så j ä v l a nöjd. Nu ska vi tydligen bygga om träningsschemat rejält och börja köra många repetitioner på alla övningar, för att träna mer puls. Jag ska även börja träna 2ggr/dag ibland, mest för att jag själv vill. Anledningen till det är för att jag så gärna vill och behöver komma igång med löpningen, men jag vill inte ersätta resterande träningsformer med löpning och då är väl ända sättet att ha kakan och äta den att helt enkelt bara lägga in fler träningspass/vecka?

Om jag är träningsberoende? Det skulle jag säga ja, men det är inget jag direkt lider eller mår dåligt utav.

Ikväll ska vi ha afterwork på jobbet. Vi börjar med HIT(högintensiv träning), detta följt av dusch och vandring mot ett äventyr i gocart. När vi snurrat runt och krockat lite där åker vi vidare för mat och bowling. Jag har längtat hela veckan. Det kommer bli så himla roligt (förutom gocarten då, jag är i princip livrädd).


RSS 2.0